Jag är inte klar. För vag. Vem av oss är monstret? Vem är trollkarlen?
*
I pausen får tankarna chansen
att ta över kroppen med silvertaggtråd
virad runt en påle
och du är vinden långt borta
drar sedan den vita kaninen ur hatten
men inväntar inte applåderna
utan sveper istället mörkret tätt
men det måste finnas en reva
för det fryser fast tårar på min kind
de värmer inte längre som förut
och hur mycket jag än älskar är det aldrig nog
för att tända elden i ditt bleka landskap
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar