Ibland, efter en (lång) tid, kan jag komma på att tänka på saker som andra (och jag) har sagt (och gjort). Nedanstående text har ett sådant ursprung. Den utlösande faktorn var orden: ”möjligheten ska finnas”.
Vet inte varför jag är sådan, att jag efteråt kommer på vad jag skulle ha sagt, vill säga, ha gjort, vill göra men antar att jag behöver tid för att utvärdera. Problem1 (för det finns fler än ett) är att jag skulle framstå som en idiot om jag efter en vecka kom fram och sa något om det. Oftast är situationen överspelad sedan länge och alla gått vidare men kvar står jag med mina smarta formuleringar.
Vet inte om någon annan än mig själv fattar vad jag pratar om men hur som helst… möjligheten ska finnas och hoppas att du, huvudpersonen, är lycklig i ditt liv.
Louise, möjligheten ska finnas
det är inte så att jag vill ha alla din händer över min kropp
dina läppar under min navel
mot min hud
din heta andedräkt mot min hals
men jag vill att möjligheten ska finnas
är inte så att jag vill att mina händer ska vara över din kropp
med fingrarna vandra dina konturer
smaka din väta med min tunga
dig upphetsad kvida i mitt öra
med mina blå möta dina bruna
men jag vill att möjligheten ska finnas
8 kommentarer:
den var jättefin. Tror du det är försent att säga sakerna du säger i dikten till Louise?
Försent är det aldrig sägs det, men det handlade inte om det.
vad handlar det om då?
Det handlar om hur man förhåller sig på en linje efter ett för många intagande av alkoholhaltiga drycker samt hur det kan komma sig att dag och natt är samma bara två olika sidor av ett mynt; därigenom skapar en perplex värld att leva i.
Kanske din nya förändring får dig till att inte göra saker så komplicerade. Alkoholhaltiga drycker på nätterna och dagarna, mynt och perplexa världar. Låter som Harry Potter i tonåren.
Vad handlar det om Dennis? Du vill inte säga det till henne längre? Så enkelt kanske?
/Anonym
Okej, okej, okej, jag ljög. Handlar inte om att gå på en rak linje full som en alika. Handlar inte om dagar och nätter. Handlar inte om en rådlös värld. Handlar definitivt inte om Harry Potter.
Texten ovan och dikten under handlar om olika saker endast bundna till varandra genom det att det ena fick mig att tänka på det andra och viceversa.
Om jag vill eller inte vill säga det till henne får du inte veta eftersom du är anonym, jag vet alltså inte vem du är och jag delar inte med mig av vad som helst till okända.
okej okej jag får respektera att det är privat. Blev bara nyfiken för du använde ett namn och du skriver så romantiskt. Det kanske bara var ett påhittat namn.
Men lycka till med din kamp i den perplexa världen.
Bra.
Nej.
Tack.
Skicka en kommentar