Från förr...

Om hösten
När trädens blad ändrar färg och faller en efter en är det höst.
Ja, då är sommarens glada minnen ens enda tröst.
När det är som mörkast är längtan efter morgonen som störst.
Och när tårarna kommer och luften inte vill fylla ens bröst,
det är då man tänker på värmen i vännens tröstande röst.
Det är då vänskapens band släcker ens ensamhetstörst.

Delikatesslimpa

Delikatesslimpa
tove luktade som delikatesslimpa där hon satt i skottkärran
himlen var sommarblå som en dröm från ovan
en långsam solnedgång tuggade i sig av himlavalvet
bytte sommarblå mot solnedgångsfärger
myrorna i gräset stretade på
så mycket kvar att göra innan natten kommer
om man befinner sig däruppe som solen gör
ser vi säkerligen också ut som myror med så mycket kvar att göra
men tove bryr sig inte om det
hon är instinkt, lathet och en estradör av rang
kanske är det hemligheten…