Tack Sigur Ros - Illgresi.
Två (snarlika versioner) av samma.
1:
Svartaste svart
En natt räknade jag alla stjärnor jag kunde se
och lyssnade på allt tystnaden hade att säga
tänkte på allt det jag aldrig fick chansen att ge
och vad det kunde vara som fick ditt hjärta att väja
den natten drack jag dubbelt vad jag tål
den natten saknades ditt glaskuleskratt
och jag föll allt djupare ner i ett hål
slog mig på varje tanke av svartaste svart
den morgonen vaknade jag alldeles för sent
livet hade gått vidare utan att vänta
tog ingen hänsyn till vad som hade hänt
från den dagen finns inget kvar att hämta
Och 2:
Svartaste svart
En natt räknade jag alla stjärnor jag kunde se,
tänkte på allt det jag aldrig fick chansen att ge,
vad det kunde vara som fick ditt hjärta att väja
och lyssnade på allt tystnaden hade att säga.
Den natten drack jag dubbelt vad jag tål
och jag föll allt djupare ner i ett hål,
slog mig på varje tanke av svartaste svart.
Den natten saknades ditt glaskuleskratt.
Den morgonen vaknade jag alldeles för sent.
Livet tog ingen hänsyn till vad som hade hänt.
Från den dagen finns inget kvar att hämta,
livet hade gått vidare utan att vänta.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar