Komma hem
Dagarna fylls av växande skuggor
vi är vilse någonstans,
söker efter vägen fram med fingertopparna
och du kvider utan skam.
ditt sköte är vått
och innan vi, oundvikligen, ger oss av var för sig
ska jag försöka ta dig i mål,
men är det inte konstigt
att man kan föra in sina fingrar i någon
utan att verkligen känna dem,
du vet att jag inte vill vara en sån;
men kanske vill du inte komma hem.
Vem vill verkligen lära känna någon? Försvinner inte mystiken då? Spänningen? Gör det inte mörka rum ljusa? Att lära känna någon - att komma hem? Kan man verkligen lära känna någon? Vad är det jag försöker säga? Kanske att svaren kanske finns i konstellationerna mellan dina födelsemärken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar