Kort musikrecension av Jay Z & Kanye Wests Watch the throne

Watch the throne – Jay Z & Kayne West
Betyg: 2 av 5
Bäst: Beatet i Niggas in paris.
Sämst: Allt snack om deras rikedom.
Fråga: Varför känns det som Kayne West har ett riktigt stort ego?

Självklart har jag höga förväntningar när två av dagens största hip-hop stjärnor släpper ett gemensamt album. Resultatet? Sådär. Låt mig utveckla det lite. Många av spåren är bra, tex inledande ”No church in the wild” och beatet i ”Niggas in Paris” får mig att gunga huvudet i takt, men när det handlar om Jay Z och Kanye West så duger inte bara bra. Det måste vara bättre än så. Har man en armé av producenter, inklusive West själv, och gäster så som Frank Ocean och Jay Zs fruga Beyoncé och inte utnyttjar dem mer än till refrängsångare så kanske slutresultatet inte är så oväntat.

Jag trodde att det skulle låta mer nyskapande än det gör. Det kanske är förväntningarna från Kaynes ”My Beautiful Dark Twisted Fantasy” fel. Jag trodde att ljudbilden skulle utgå från den planeten och sen ta sig vidare ut till en ännu oupptäckt värld. Jag hade fel. Det låter snarare som om de har tagit ett steg tillbaka i tiden än som om skivan skulle vara hip-hopens framtid.

Jay Z är den skarpare av de två. Han levererar för det mesta sina rader med en skärpa och ett kaxigt flow. Kayne däremot är ute och seglar alldeles för ofta, till exempel i ”New day” där han autotune-onanerar fritt.

Kanske jag inte (längre) förstår mig på hip hop men jag tycker inte låtarna säger något; Förutom tomt snack om rikedom. Det här är i stort en skiva där två av hip-hopens stora egon (vinnare på poäng: Kanye) deklarerar att när de var unga hade de inte hade några pengar men att de nu har massvis. Jay Z rappar att han borde ha åtta armar eftersom han har åtta fina märkesklockor. Det är Merceders hit och Maybachs dit. Jetsetliv i Paris osv. Det som en gång kanske var fräscht är nu bara tröttsamt att lyssna på. Har de inget att säga förutom: Titta på mig. Jag är otroligt rik. Jo, det kanske de har. ”Murder to excellence” handlar till exempel om att våldet sinsemellan USA:s svarta befolkning måste få ett slut och att det borde finnas fler svarta förebilder. I tidigare nämnda ”New day” rappar West i sin vers om att hans son inte ska göra samma fel som han gjort: då att bland annat söka efter kärleken på strippklubbar. Och det känns lite bättre än pengaskrytrapen på övriga skivan.